De första dagarna i juni är som ett riktigt gammaldags sommarlov. Het sol från arla till särla, det doftar torrt gräs, aklejorna blommar, fåglarnas ungar piper i holkarna och jag ligger på en filt och läser och äter jordgubbar.
Läsningen av Dark Places har varit underbar men bara ägt rum sena kvällar före sängåendet så det var oerhört lyxigt att kunna ägna en hel dag åt att läsa ut denna makalösa roman. My God - så spännande, så välskrivet, så tragiskt, så hoppfullt - faktiskt. Och ända in i slutet har man inte en aning om vem som mördat.
Gillian Flynn är helt enkelt ett geni.
Vissa partier är så äckligt obehagliga att jag knappt kunnat läsa men mest av allt kan Flynn konsten att fånga de där små detaljerna som säger allt i bara en mening. Hon har en skarp iakttagelseförmåga och ett lysande språk. Koncist. Exakt.
*
Ja, vad återstår då att läsa efter att ha blivit så totalt blown away av något? Jag plockade fram farmors gamla Min bror Michael, en Mary Stewart-favorit som utspelar sig i Delfi i slutet av femtiotalet. Jag har läst den många gånger men slås ändå av det fina språket, den behagliga översättningen och stämningen av äkta mysrys - härliga miljöer blandat med ett svart stråk av obehag. Filten väntar och det finns jordgubbar kvar. Ut i solen med mig!