Igår läste jag Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet, vilken jag varit sugen på att läsa om ett bra tag. Och den var just så bra som jag mindes. Igår kväll plockade jag fram Den trettonde historien, också en bok jag tänkt läsa om. Den var en så trevlig upplevelse för fyra år sedan och det verkar inte bli sämre den här gången. Visst är den ett hopkok av gotiska klassiker och mysiga sympatiska (och omysiga osympatiska) karaktärer, men ändå. A good read. Ska den där Diane Setterfield inte skriva något nytt, förresten? Eller var hon bara ett one-hit-wonder?
Idag börjar jag bli människa igen och har ägnat förmiddagen åt att klä granen. Och som jag klätt den! Inte en enda kula, kotte, girland eller garntomte ligger kvar i lådan. Allt - allt säger jag - sitter på granen till lilla kattens stora förtjusning. Han sitter under den, dricker ur julgransfoten och spanar uppåt mot kulorna med öronen rakt upp. Hoppas bara att det inte blir så här:
Jag önskar så att jag kunde känna doften av nyhuggen gran men luktreceptorerna tycks vara lite bedövade efter all snytning och nässpray. Men - det kommer väl, hoppas jag! Doften av hyacint kan jag i alla fall förnimma - den i min bok allra mest signifikativa juldoften.
På julafton hoppas jag finna de här klapparna under granen, men som vanligt är man väl bäste dräng själv och får fynda på mellandagsrean ...
2 kommentarer:
Åh nej, har du också blivit förkyld? Mina djupaste sympatier! Hoppas du är på bättringsvägen nu i alla fall.
Och ja, när ska Diane Setterfeld skriva en ny roman, egentligen? Man undrar ju.
God jul!
Jajamensan, genomförkyld och eländig, men nu har det börjat lätta och heshet och en aning matthet är allt som återstår. Tack och lov! Hoppas att du blir av med din förkylning snart och att du får en riktigt god jul med dina nära och kära (nu menar jag inte bara dina bokhyllor, utan också din familj i kött och blod...)!
Skicka en kommentar