Äntligen - äntligen! - en bok jag fastar i och tycker om och som håller vad den lovar. Evig natt inleds i ett lågmält tempo men trappas upp på ett så omärkligt sätt att man får gåshud utan att riktigt förstå hur det blev som det blev.
Kanske har jag finstämt mina Arktis-sensorer i och med att jag läste The Still Point för något år sedan, för jag ryser bara vid allra minsta antydan om ödsliga vidder, ylande huskys och bottenlösa och iskalla vatten med förrädiska isflak. Jag är inte långt in i boken men trivs förträffligt med den. Det är spöklikt, ruskigt och ruggigt och passar alldeles utmärkt att sjunka ner med under ett varmt täcke medan vinden tjuter utanför, denna vecka mellan Halloween och Alla Helgons Dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Den har jag beställt! Hurry!
Hehe, jag är säker på att du har annat att sysselsätta dig med under tiden...
Enligt en recension som jag läst ska den vara så ruggig att man inte törs läsa den efter mörkrets inbrott och helst inte heller ensam..... :)
Som Nattfåk, då alltså... Tur att katterna ligger intill mig ikväll!
Skicka en kommentar