Herregud, hur segt och mörkt och dystert kan januari vara? Som väl är går dagarna hyfsat fort, men det måste verkligen vara den gräsligaste månaden på året? INGET KÄNNS KUL!
Norrlands svårmod var riktigt, riktigt bra och jag ser fram emot mer från Thérese Söderlind. I helgen har jag plöjt igenom ett gäng gamla Jollyböcker och garvat medan pojkvännen glott på vinterstudion. Jag inbillar mig att han var rätt avundsjuk på att jag hade så kul, fast det skulle han naturligtvis aldrig erkänna.
Näe. Januari är väl bara att härda ut, antar jag. Läsa kul och bra böcker, äta god mat, smälla i sig bullar (jaja fläskmagen tar jag itu med i ...mars. Kanske), och låta bli att tänka på hur mörkt det fortfarande är på morgnarna när man stiger upp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jaha, så man bör läsa den här alltså...jag har många fördomar mot Norrland och dess svårmod så det vore säkert bra för mig. Låter som att du klarar dig ganska bra i januarimörkret trots allt!
Skicka en kommentar