onsdag 19 maj 2010

En sympatisk författare

Jag gillar Lisa Jewell. Det har jag gjort ända sedan jag i forskningssyfte lästeVince&Joy. TheTruth About Melody Browne är bitvis oerhört rörande och gräslig och befinner sig långt från den genre Jewell från början placerades i. Chick lit, alltså. Hon försöker inte vara rolig, utan humorn finns som en varm grundton som alls inte tvingas fram i ansträngda skämt och metaforer. Jag tror att jag skrattattill ett par gånger bara. Nej, Lisa Jewell blir för varje roman allt mer allvarlig och djuplodande. I Våga flyga var det ganska svart och sorgset ett tag, och i TTAMB är det så pass illa att jag faktiskt kommer att tänka på Janet Fitch. Och det är inte illa. Det lilla barnet Melody har det långt ifrån lätt. Bara i den sista fjärdedelen av boken återkommer Jewell till sin normala, varma, allt-löser-sig-till-slut-ändå-känsla. Och då är det bara trevligt och inte det minsta sliskigt eller kladdigt. Lisa Jewell är alldeles för skicklig för det. Hon har stil. En verkligt sympatisk författare.

Fynd från bibblans utgallring: Muriel Sparks I annan ägo, Alice Babs memoarer, Nancy Horans Kärleken till Frank, Svenska noveller, Angela Huths Land Girls. Inte illa.

2 kommentarer:

Läst, sett & hört sa...

Jag gillade Kärleken till Frank.
Naturligtvis kollade jag fakta och det var roligt. Kände inte till Frank Lloyd Wright närmare innan. Mer än till namnet, förstås.
Av Angela Huth har jag läst "hönsboken", Söder om stadens ljus.

Inkling sa...

Jag har fått Frank-boken rekommenderad förut så när jag såg den tvekade jag inte. Det får bli sommarläsning. Bland annat.