I lördags valde jag idiotiskt nog bort Little Children till förmån för sista avsnittet av Millennium, men jag hade ju sett alla de andra och ville veta slutet. Dumt. Jag slog över efter eländet med Salander var över och såg på en gång att jag borde ha valt filmen istället. För att kompensera lånade jag romanen Som små barn på bibblan igår och började läsa den. Och det bådar gott, mycket gott. Jag tänker lite på Curtis Sittenfeld och Janet Fitch. Bra romaner, mycket amerikanska. Sådant gillar jag.
tisdag 27 april 2010
Ny kvällslektyr
Jag tycker verkligen om Mary Stewart. Förutom de ganska spännande intrigerna är det alltid intressanta miljöer som beskrivs med värme och ett detaljseende som genomsyras av en kärlek till naturen. Det finns alltid litterära anspelningar och huvudpersonerna älskar poesi och litteratur överhuvudtaget. Nu har jag bara en enda roman av henne som jag inte har/har läst: Wind off the Small Isles. Den är tydligen grymt knepig att få tag på, också i USA och England. I Mary Stewarts fanclub på Facebook diskuteras just de orimliga priserna på den romanen. Well, den finns (nog kvar) på Bokbörsen för några hundra så kanske jag köper den där när jag fått tillbaka skattepengarna...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja! Tom Perrotta är en alldeles fantastisk amerikansk författare, som, liksom de författare du nämner, lyckas förena en litterär sensibilitet med en extrem läsbarhet. Roligt, skarpt och allmänt bra. Jag intensivläste alla hans romaner hösten 07, hoppas det kommer något nytt snart...!
PS: Filmen är inte så dum den heller, skrev om den på min gamla blogg: http://tgllt.blogspot.com/2007/12/little-children-boken-vs-filmen.html
Jag hade för mig att du skrivit dig varm för Perrotta och nu äntligen är det dags för honom!
Skicka en kommentar