En utflykt i lad-littens okända värld

Av olika anledningar har det blivit så att jag har läst en obehagligt stor mängd chick-litböcker (jag kan upplysa om att det inte varit för att jag tycker om att läsa denna genre) medan jag av lad-lit läst ett mindre men frivilligare antal exemplar. Jag ska inte orda mer om chick-lit och dess brister, däremot ska jag nämna några ord om den senaste lad-litten jag haft med att göra.

Inatt läste jag ut Mike Gayles debutroman Min legendariska flickvän, som är välskriven, underhållande och ganska varm på det där Lisa Jewell-aktiga sättet. Visserligen innehåller den lite väl många "lustiga" metaforer och liknelser, men långt ifrån lika många och lika tröttsamma som exempelvis Anna Maxteds romaner gör. När en författare förtvivlat vränger runt orden och pennan för att vara rolig är det lätt att det börjar skava i läsarens ögon/öron/hjärna. Man kan inte skriva en roman som man skriver en krönika, nämligen - det blir alldeles för tröttsamt med så mycket skämtsamma formuleringar, ironi och babbel. Och det är det som är en av de stora bristerna hos många av de här författarna (lad/chick-lit). De är ofta tidigare journalister och krönikörer som har fått en romanidé och genomför den på samma sätt som om de skrev en krönika på två-trehundra sidor.

Men Mike Gayle klarar sig - om än på håret. Och han har en ganska småputtrig och vardagsklok story att berätta. Ung man klamrar sig fast i illusionen om sin stora kärlek, vägrar bli vuxen och ta tag i någonting överhuvudtaget, vaknar plötsligt upp och förstår ett och annat om framför allt sig själv. Kort sagt: han mognar och kan gå vidare.

Fast ett par gånger under de kvällar jag läste boken höll jag på att tröttna på den. Jag är inte van vid att läsa så babbliga böcker och tyckte det var lite för mycket trams och för lite substans. Jag kanske inte kommer att läsa något av Gayle igen - hellre då Nick Hornby, om jag ska välja en lad-litförfattare - men man vet aldrig.

Vart har förresten översättningen av Lisa Jewells senaste roman The Truth About Melody Browne tagit vägen?