Lillie Langtry och lite skvaller

De senaste kvällarna - och för all del också andra lediga stunder - har jag ägnat mig åt att se om den utmärkta tv-serien om Lillie Langtry från 1978, Lillie. Francesca Annis, då 34 år, spelar titelrollen med den äran och en rad andra briljanta skådespelare dyker upp i olika roller, bland andra Peter Egan som en underbar Oscar Wilde. Den mest lysande skådespelarprestationen står dock Anton Rodgers för, i rollen som Lilles första make Edward Langtry. Jag har aldrig sett någon spela berusad och olycklig på samma övertygande sätt, från det sluddrande talet, de snubblande stegen till det plågade uttrycket i ögonen. När han dök upp i sin sista scen i serien brast de inklingska tårkanalernas fördämningar. Jag kunde inte sluta gråta, han var så oerhört rörande i sin misär. Jag var så förstörd att jag var tvungen att googla fram en bild från senare tid där han såg glad ut. Jag hittade en, från någon tv-serie där han tydligen spelar veterinär och ler glatt och först då kunde jag börja andas lugnt och sluta hulka. Visst är han fin, va?

Anton Rodgers avled år 2007.

För övrigt var Francesca Annis i många år tillsammans med den betydligt yngre (18 år) Ralph Fiennes, ett par med så kallat äktenskapstycke skulle jag vilja påstå. Deras skönhet är av samma slag, mycket raffinerad och sofistikerad. Fiennes bröt upp från sin jämnåriga hustru Alex Kingston (aka dr Elizabeth Corday i Cityakuten, också en vansinnigt tjusig dam) för Annis skull när denna spelade hans mor i Hamlet. Även om jag på alla sätt känner sympati för Kingston är det ändå lite kul när sådant händer. Det är ju vanligtvis precis tvärtom.

Före 2006