Vilket briljant sista avsnitt av
Sherlock! Det var fullständigt lysande. Och klipphängaren i slutet, ja - den var helt genial. Gårdagens avsnitt var till och med bättre än det första. När Sherlock ser patologens nya kille och i det närmaste ohörbart konstaterar "gay" skrattade jag läppen av mig. Timingen är fantastisk och Sherlocks - och för all del ibland också Watsons - repliker är hisnande roliga. Som när Sherlock med långa steg skyndar efter Moriartys hantlangare och överlyckligt ropar "I am on
fire!" bara för att det äntligen händer något livsfarligt i hans annars trista och händelselösa tillvaro (i början sitter han och förhör en för mord dömd man och det enda han reagerar på är de grammatiska fel mannen gör). Eller när de kommer upp ur tunnelbanans katakomber och Watson undrar över Sherlocks samarbete med nätverket av hemlösa: "So you scratch their backs, and then ...?" "And then i desinfect my hands!" svarar Sherlock blixtsnabbt.
jag vill också bo på baker street!
Tempot är högt och knappt hinner man smälta replikerna förrän nästa salva kommer. I love it! Och de trevande vänskapensbevisen i slutet var bara en rörande och kul bonus mitt i spänningen.
Och jag längtar,
längtar, efter nästa omgång. Den sägs vara på gång och det finns ju många
Conan Doyle-historier att bygga avsnitten kring.
4 kommentarer:
ÅHHH! I can't wait! I am, ha ha ha!
Jag håller fullständigt med! Satt och njöt hela vägen, och slutet tog nästan andan ur mig. Helt rörande tycker jag med scenen i badhuset, mellan Sherlock och Watson. Hoppas på riktigt snabba ryck med nästa omgång.
Ja! Det var ett fantastiskt avsnitt. Läskigt dessutom. Själv skrattade jag också högt åt scenen med huvudet i kylskåpet, så makabert och roligt. Såg att dvd-boxen kommer den 23 febbruari och att den inkluderar kommentarspår. Måste ha!
Haha, ja Watsons min när han öppnas kylskåpet...!
Dvdboxen ligger redan förbokad på discshop för min del... Jag tänker se den bums!
Skicka en kommentar