win-win.

Det är verkligen tillfredsställande när man lyckas göra sin plikt som bibliotekarie och leda in nya läsare på Den Enda Rätta Vägen. Det vill säga vägen mot ett rikare och roligare liv: livet som bokslukare. För ett par veckor sedan kom det in en man med lätt hjälplös blick på biblioteket och frågade om jag hade tips på äventyr. Jodå, tänkte jag med bultande bibliotekariehjärta eftersom mannen ifråga är hemskt stilig, men förstod att han menade ett bokligt äventyr. Först tänkte jag på Skattkammarön som är den bästa äventyrsroman jag vet, men kom på att låntagaren förmodligen var ute efter något mer vuxet. Från min tid som bokhandelsbiträde mindes jag en farbror som alltid köpte Clive Cussler, Colin Forbes och Wilbur Smith och sa att de var ohyggligt spännande. Alltså plockade jag fram en Cussler och tryckte i händerna på den stilige låntagaren och det var ett val som verkligen gick hem. I går strax före stängning dök han upp igen och medan han skakade lite fåraktigt på huvudet sa han: "Jag hade ingen aning om att man kan fastna i en bok så där. Först var det ju lite rörigt men sedan när pusselbitarna började falla på plats ...Wow! Har ni fler av honom?"

Jajamensan! Jag gick före till hyllan och visade var de står och sa att Cussler skrivit många, många romaner. Han strålade med sina djupblå ögon och log så lyckligt att jag fortfarande känner mig glad och nöjd - om det är som bibliotekarie eller kvinna tänker jag inte analysera just nu.