Näe, vad är det här? Ett kapitel in i Sömngångerskan undrar jag var allt det där som beskrivits som ett möte mellan Sarah Waters och Charlotte Brontë (stora ord!) äger rum. Jag kan inte uttrycka min uppfattning bättre än Stringhyllan gör här. Trist, segt, ointressant och helt intetsägande. Goth? My ass.
Jag lämnar besviket tillbaka Essie Fox och tar itu med The Vault. Ruth Rendell är ju trots allt alltid Ruth Rendell och Wexford en sann vän i viken.
onsdag 19 oktober 2011
måndag 17 oktober 2011
Sagovärld
Efter ovanligt lång tid, och många kvällar när jag somnat efter en halv sida har jag till slut läst ut Himmelsdalen. Och jag gillade den. Jag gillade den mycket! Marie Hermansson verkar ha lämnat det aningens mer sagobetonade till förmån för lite mer thrilleraktiga romaner. Visserligen tycker jag mer om när hon väver sina berättelser i ett sagoskimmer (favoriten är nog hennes fantastiska version av Snövit) men hon lyckas bra med den här Hermanssonska specialgenren också - det finns ju trots allt ett slags övernaturligt inslag kvar i all spänning.
Himmelsdalen har starka paralleller med Manns Bergtagen och Marlen Haushofers Väggen (som är en av mina favoritböcker). Frisk alpluft, instängdhet, sinnessjukdomens vara eller icke vara, våld, tillit ... Man kan läsa in mycket i Himmelsdalen för det finns många bottnar och frågeställningar i texten, men även om man "bara" läser den upp och ner som en spänningsroman är den utmärkt.
Jag upptäckte Marie Hermansson för många år sedan när jag såg hennes första bok Det finns ett hål i verkligheten på min lokala bibblan (den jag numera jobbar på). Inger Edelfeldt hade gjort omslaget och min 18-åriga fantasi kittlades av titeln. Sedan dess har hon varit en av de författare jag följer slaviskt och har läst allt hon gjort. Ett oskrivet blad är en annan favorit och naturligtvis Musselstranden.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska kasta mig in i. Kanske fortsätta med Sofia Nordins Gå sönder, gå hel som jag bara påbörjat eller kanske Jacobs värld av Jodi Picoult (har inte läst något av henne förut, men är rätt sugen), Richard Yates Cold spring harbour eller Dawn Frenchs En liten smula underbar. Eller Essie Fox Sömngångerskan? Michelle Pavers Dark Matter.
Ibland önskar jag att jag var flera.
Senare: Problemet är löst. Sömngångerskan hade kommit in så ikväll är det den som gäller. Yeay!
Himmelsdalen har starka paralleller med Manns Bergtagen och Marlen Haushofers Väggen (som är en av mina favoritböcker). Frisk alpluft, instängdhet, sinnessjukdomens vara eller icke vara, våld, tillit ... Man kan läsa in mycket i Himmelsdalen för det finns många bottnar och frågeställningar i texten, men även om man "bara" läser den upp och ner som en spänningsroman är den utmärkt.
Jag upptäckte Marie Hermansson för många år sedan när jag såg hennes första bok Det finns ett hål i verkligheten på min lokala bibblan (den jag numera jobbar på). Inger Edelfeldt hade gjort omslaget och min 18-åriga fantasi kittlades av titeln. Sedan dess har hon varit en av de författare jag följer slaviskt och har läst allt hon gjort. Ett oskrivet blad är en annan favorit och naturligtvis Musselstranden.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska kasta mig in i. Kanske fortsätta med Sofia Nordins Gå sönder, gå hel som jag bara påbörjat eller kanske Jacobs värld av Jodi Picoult (har inte läst något av henne förut, men är rätt sugen), Richard Yates Cold spring harbour eller Dawn Frenchs En liten smula underbar. Eller Essie Fox Sömngångerskan? Michelle Pavers Dark Matter.
Ibland önskar jag att jag var flera.
Senare: Problemet är löst. Sömngångerskan hade kommit in så ikväll är det den som gäller. Yeay!
måndag 10 oktober 2011
fredag 7 oktober 2011
Arktisk skräckroman
"Året är 1937 och 28-årige Jack lever ett hopplöst liv i London - han är fattig ensam och har fått ge upp sina drömmar om att studera vidare. Men så får han sitt livs chans; han blir erbjuden att vara med som radiotelegrafist på en aktisk expedition. Fem män och åtta polarhundar korsar Barents hav, ser midnattssolen och slår läger i en avlägsen obebodd vik i Barents hav. De jagar, dricker whiskey och lever ett liv som är ljusår från den smutsiga dimman i London.
Men den arktiska sommaren är kort. När nätterna åter bli mörka känner Jack ett krypande obehag. Han ser en mörk gestalt stiga upp ur havet, men vågar inte berätta något om det för sina vänner. Inbillade han sig bara? Mörkret tilltar. En efter en tvingas expeditionens medlemmar att ge sig och av och till slut är Jack ensam kvar. Hur ska han klara av fyra månader ensam i mörkret? Den eviga arktiska natten kan man inte fly ifrån och snart fryser havet. Då kan Jack inte lämna lägret. Men Jack är ju inte helt ensam - något vandrar i mörkret där ute ..."
Vad sägs? Bara den här lilla teasern ger mig gåshud och jag kan bara ana hur läskig Michelle Pavers nya roman - för vuxna - är. Mörker, kyla, utsatthet, okända skuggor på isen ... Låter som ett slags underbar blandning mellan Amy Sackvilles The Still Point och Susan Hill-rys. Evig natt heter den kommande skräckromanen som kommer ut nu i oktober. Dark Matter heter den på original och tusan vet om jag inte kommer att råka klicka iväg en beställning på den senare idag ...
Texten hämtad från Adlibris beskrivning av boken.
Men den arktiska sommaren är kort. När nätterna åter bli mörka känner Jack ett krypande obehag. Han ser en mörk gestalt stiga upp ur havet, men vågar inte berätta något om det för sina vänner. Inbillade han sig bara? Mörkret tilltar. En efter en tvingas expeditionens medlemmar att ge sig och av och till slut är Jack ensam kvar. Hur ska han klara av fyra månader ensam i mörkret? Den eviga arktiska natten kan man inte fly ifrån och snart fryser havet. Då kan Jack inte lämna lägret. Men Jack är ju inte helt ensam - något vandrar i mörkret där ute ..."
Vad sägs? Bara den här lilla teasern ger mig gåshud och jag kan bara ana hur läskig Michelle Pavers nya roman - för vuxna - är. Mörker, kyla, utsatthet, okända skuggor på isen ... Låter som ett slags underbar blandning mellan Amy Sackvilles The Still Point och Susan Hill-rys. Evig natt heter den kommande skräckromanen som kommer ut nu i oktober. Dark Matter heter den på original och tusan vet om jag inte kommer att råka klicka iväg en beställning på den senare idag ...
Texten hämtad från Adlibris beskrivning av boken.
tisdag 4 oktober 2011
Älska tanten!

Det här är en bok som nästan alla vi (kulturtanter) som jobbar på bibblan står i kö på. Just nu är jag den lyckliga som har lånat hem den. För det är verkligen en fin bok - på alla sätt. Elin Ek blandar friskt recept på sylt och kakor, handarbetestips och hyllningstexter till diverse tanter som spelat roll.
Jag tycker verkligen om den här tanttrendstendensen - om man nu kan tala om en sådan. Men visst finns det väl ett slags strömning i tiden, kanske framför allt bland unga människor, att ta vara på de resurser som finns (till exempel bär och svamp och gamla kläder). Kanske som en motreaktion på konsumismen, vad vet jag. Man vill skapa själv, ha koll på vad man äter och vad man har på sig och man tänker till. Att man sedan bär praktiska förkläden, huckle och käcka praktiska handväskor är bara en cool bonus.
Den röda tråden i boken är dock inte lingonsylt utan civilkurage, något som är livsviktigt i ett samhälle. Att våga säga ifrån när något orätt sker, när någon säger något som inte är okej, när diverse obehagligheter som kan växa och bli riktigt otäcka kryper fram.

Bilden ovan som Hans Runesson tagit definierar på något sätt ordet civilkurage.
Och tant.
måndag 3 oktober 2011
stulen enkät
Eftersom jag verkar ha så grymt lite tid till sådana saker som att blogga snor jag helt enkelt Helenas fredagsenkät och gör den till en måndagsdito, bara för att visa att jag lever. Tack Helena!
Dagens...
Outfit: Beige chinos med tunt skärp, vit t-tröja och vita reebok. Inga ytterkläder krävdes!
Humör: Väldigt bra efter en långhelg med kärleken och vackert väder.
Tanke: Att jag visst det kommer att hinna det jag borde. Måste bara skärpa mig lite.
Frukost: En knäcke med tonfisk och majonnäs, en hembakad skiva rågbröd med leverpastej och gurka, starkt assamte.
Bok: Marie Hermanssons Himmelsdalen, mycket bra som MH alltid är. Tänker lite grann på Marlen Haushofers Väggen (en favorit). Klaustrofobiskt i tysktalande natur, liksom.
Låt: Stardust med Nat King Cole. Så höstigt vacker och melankolisk. Heter ju också Höst i svensk översättning.
Hurra: För att det varit fantastiskt brittsommarväder (drygt tjugo grader, sol, vindstilla) i en dryg vecka. Det behövs något sådant innan man går in i mörkret.
Bu: För att vara ifrån M efter fyra lata lediga dagar tillsammans.
Längtan: Att få bli klar med mitt extraknäcksuppdrag!
Önskan: Att hinna jobba ordentligt och fokuserat resten av dagen idag.
Vilket jag ska försöka göra nu. Hej!
torsdag 22 september 2011
En känsla av höst
Nu när jag faktiskt börjat acceptera att sommaren är slut och hösten är här, känns det riktigt trevligt att tänka på den och allt som hör den till.
Promenader bland nedfallna löv och de där fantastiska färgerna som det blir på vildvin och lönn i september. Doften av svamp och fuktig mossa och kanske en näve björnbär eller en korg kantareller med sig hem.
Den magiska musiken från Twin Peaks som skapar en sådan utsökt känsla av frostnupen ödslig skogsväg där någon riktig tokfrans när som helst kan dyka upp. Naturligtvis kommer agent Cooper och räddar en.
Snygga kappor, stövlar och stickat à la Gilmore-flickorna.
Gult, milt ljus och morgondis, trädgården full av vissna fröställningar och en längtan efter att sitta framför brasan och läsa Jane Eyre.
De fina bilderna är lånade från Weheartit.com
måndag 19 september 2011
Segt och fegt

Åååh, vad jag skulle vilja läsa den här! Istället harvar jag på med Telling Tales, som jag känns rätt seg. Funderar allvarligt på att överge den till förmån för andra mer stimulerande grejer, exempelvis viktoriansk gotik. Och är det bara jag som inte gillar filmatiseringarna av Ann Cleeves Vera Stanhope-deckare? De är alldeles för omgjorda och de fegade ur och tog bort det faktum att kommissarie Stanhope ska se ut som en baglady med eksem. Trist.
Gå in och titta på den fina hemsidan Essie Fox har.onsdag 7 september 2011
tisdag 6 september 2011
Hör och häpna - en enkät!
Det hör inte till vanligheterna att yours truly ägnar sig åt enkäter, men den här som jag hittade hos Helena (som i sin tur hittat den hos enligt O) var lite kul, tyckte jag. Så den som tycker att jag verkar vara en spännande tjomme kan härmed läsa vidare för att se att jag alls icke är speciellt kul. Mina preferenser står i fet stil.
Morgonpigg eller nattuggla? Jag får alltid mest gjort på förmiddagen och vaknar - hur trött jag än är - alltid glad och nästan outhärdligt käck. Börjar prata och ibland också sjunga så snart jag slår upp mina blågrå. Efter tio på kvällen sluddrar jag och är mer eller mindre okommunicerbar.
Bibliotek eller bokhandel? Svårt eftersom jag nu jobbar på bibliotek och tidigare i en bokhandel. Men jag måste nog säga bokhandel (en välsorterad sådan) för där kan man ju köpa böcker och jag älskar att äga.
Adlibris eller Bokus? Handlar alltid hos A. Billigt, snabbt, har nästan allt.
Ljudbok eller e-bok? Inget av det. Jag vill ha bokstäver på papper.
Inbunden eller pocket? Gärna pocket, bara de inte går sönder på en gång. Jag brukar använda de fiffiga plastkonvoluten man kan köpa på Pocketshop så håller de bättre. Inbundna böcker är oftast alldeles för stora, både i format och när det gäller textstorlek. Är alla inbundna storstil nuförtiden?
Vampyrer eller zombies? Inget av dem, tack. Jag är en vuxen människa.
Camilla Läckberg eller Jan Guillou? Ingen av dem, tack. Jag är en vuxen människa.
En i taget eller slalomläsning? En i taget. Om jag inte har semester och varvar en tjockare roman med något lättsamt som en Lottabok, eller så (vuxen - moi?).
Bokmärke eller hundöra? Till mångas förskräckelse gör jag alltid hundöron. Vaddå? Bokmärken ramlar ju alltid ut!
Chips eller choklad? En minipåse chips en gång i månaden (gissa varför). Choklad är helt ointressant. It doesn't do anything for me, liksom.
Biografi eller memoar? Svårt, det här har jag aldrig funderat på. Kanske en biografi blir bäst, eftersom författaren då kunnat forska ordentligt och skriva utan att förvanska vad som hänt i efterhand - som man ju tenderar att göra när det handlar om ens eget liv. Å andra sidan kan en bra memoar bli riktigt underhållande (exempelvis Minnen av Torgny Lindgren).
Skräck eller chicklit? Måste jag verkligen svara på det?
Boken eller filmen? Boken, naturligtvis. Men ibland kan filmen faktiskt förstärka en bra berättelse. Senast upplevde jag det när jag tittade på Never Let Me Go. När jag läste boken blev jag väldigt berörd, men när jag såg filmen grät jag så tårarna sprutade.
Twitter eller Facebook? Jag är en aktiv facebookare, älskar hur man kan hålla vardaglig kontakt med vänner man inte träffar särskilt ofta. Twitter har jag inte haft något att göra med. Än.
Strindberg eller Heidenstam? Älskar Strindberg, hans flödiga språk, hans ilska, hur han skjuter åt precis alla håll men kanske framför allt hur han lämnar ut sig själv.
Kokbok eller bakbok? Jag älskar att laga mat och få inspiration till maträtter (bläddrar gärna i Jamie Olivers och Hugh Fearnleys böcker), men jag föredrar nog bakböcker eftersom man behöver mer exakta recept när det ska bakas. I matlagning kan man alltid köra ihop nåt, liksom.
Te eller kaffe? Jag blir sjuk av kaffe (hjärtklappning, kallsvettning, kräkning), och dessutom smakar det gammal aphjärna (men det luktar gudomligt!). Och när jag säger te, menar jag riktigt te; svart te. Inte någon fjantig roiboos eller örtte. Assam CTC är min melodi.
Rött eller vitt? Helst inget av det. Jag gillar inte alkohol, men en ljummen sommarkväll kan jag mycket väl tänka mig ett glas mineraligt italienskt (Veneto eller sicilianskt) vitt vin, typ Canaletto. Men ett glas beaujolais noveau är inte fy skam till en chèvre chaud, förstås...
Boklördag eller ViLäser? Boklördag, även om det är för lite. ViLäser är alldeles för lättviktig och tramsig.
Man Booker Prize eller Augustpriset? Är mycket svag för engelsk litteratur.
Jag tackar för uppmärksamheten.
torsdag 1 september 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


